Vikingatiden

Vi har arbetat med hur vikingarna bodde och levde, vikingarnas handelsresor och vikingatåg och hur man egentligen vet något om vikingatiden. Vi tittar på filmer, läser, diskuterar och jämför med andra tidsperioder. Vi skriver ner det vi lär oss och kan sedan använda detta när vi repeterar och jämför.

Hur kan vi veta något om vikingatiden?

Vikingarna skrev med tecken som kallades för runor, med dessa tecken berättade de vad de varit
med om. De ristade in dem på runstenar och det finns cirka 3000 runstenar kvar från vikingatiden.

Det fanns vikingar som skrev böcker och brev om sina möten med vikingarna.

Arkeologer har grävt fram och undersökt vikingagravar, sjunkna vikingaskepp och gömda
skatter. I gravarna har man till exempel hittat många saker som den döde fick med sig som
glasbägare, mat, knivar och till och med slavar. Detta tyder bland annat på att de trodde på ett
liv efter döden.

          

Vi diskuterar: Vilka källor är mest trovärdiga och varför?

Vad tror du att vår tid lämnar efter sig?

    

Hur bodde och levde vikingarna?

Vikingarna bodde i långhus och det var indelat i 3 avdelningar, ett rum där människorna bodde,
ett rum för djuren och ett förråd. Husväggarna gjorde man av timmerstockar som man lade ovanpå
varandra. Man kunde täta med lera. Hustaket var av halm med en öppning så att röken kunde komma
ut. Det fanns inga fönster och det var bänkar utmed väggarna där man både sitter och sover.
Mitt i rummet fanns eldstaden. Den användes för att värma upp huset, men också till att laga mat.
Det var rökigt och mörkt inne i huset.

Männen jagade, fiskade och byggde hus och vikingabåtar. Kvinnorna tog hand om hushållet, lagade
mat, bakade bröd, vävde och sydde kläder. Barnen hjälpte till med olika sysslor. Männen lärde sina
söner och kvinnorna lärde sina döttrar. Man odlade och tillverkade allt man behövde på gården.

En träl var en slav, en person som husbonden ägde. Han fick utföra allt det hårda arbetet på gården.
Man kunde födas till träl, bli såld för att betala av en skuld eller för att få mat och arbete på en
gård. Det kunde också vara en fånge från ett krigståg.

När männen var ute på sina vikingaresor var det husmor som bestämde. Hon såg till så att alla
skötte sina arbeten på gården. I ett bälte i midjan hängde nyckeln till gårdens hus och förråd.
Under vintern när det var dåligt med mat var det husmor som fördelade maten. Matförrådet skulle
räcka i flera månader.




Man bodde i byar som låg i närheten av hav, en sjö eller vattendrag. Detta för att de lätt skulle
kunna komma iväg på sina resor, men också för att kunna använda vatten till jordbruk, djur och
matlagning.

Vi diskuterar: Vad är skillnaden på hur man bodde då och hur man bor idag?

     Hur har uppdelningen av sysslor i hemmet förändrats om man jämför
med idag?

 

Vikingarnas handelsresor och vikingatåg

Varför begav sig vikingarna ut på handelsresor och vikingatåg?
Vikingarna hade hört att det fanns länder där människor var rika. Där fanns saker som inte
vikingarna hade som saker i silver och guld. De var duktiga på att bygga båtar som kunde ta dem
långt iväg. De gav sig ut på handelsresor för att byta till sig dessa saker.

Var reste vikingarna?
De som bodde där Norge och Danmark ligger idag reste västerut mot England, Island, Grönland
och Frankrike. De nådde till och med Amerika. De som bodde där Sverige ligger idag reste
österut över Östersjön, mot Ryssland längs floderna mot platser vid Kaspiska havet och ner till
Svarta havet och Konstantinopel som var en stor handelsstad.

Vad var det för skillnad på handelsresor och vikingatåg?
Många vikingar var handelsmän som gav sig ut på handelsresor för att byta och handla varor.
Det fanns också vikingar som gav sig iväg för att plundra och kriga och då gav de sig iväg på
vikingatåg.
Vikingarna blev mest kända för sina plundringsresor i Europa.

Hur såg vikingaskeppen ut?
När vikingarna gav sig ut på handelsfärd använde de sig av ett båt som hette knarr. Den var
ganska kort och bred och man kunde lasta mycket på båten. När man skulle ut på vikingatåg för
att plundra använde man långskepp. Den kunde vara 30 meter lång och hade plats för många män.
Längs relingen hängde männens sköldar. Längst fram i fören satt ett drakhuvud för att skrämma
andra och för att tala om att man var ute för att kriga och plundra. När man reste hem så tog man
ner drakhuvudet annars så skrämde man väck vättarna som man trodde skyddade gården där hemma.
Det var tufft att vara ute på vikingafärder. Man kunde möta främmande vikingaskepp och råka i strid.
Mat och vatten kunde ta slut och man kunde spolas överbord och drunkna.

                     

Vilka saker tog man med sig från Norden och vad fick man med sig hem?
Vikingarna hade med sig järn, bärnsten, skinn, mjuka pälsar av djur, starka rep av sälskinn, betar
av valross, honung och vapen. De bytte till sig guld, silver, smycken, sidentyger, rött vin i
lerkrukor, trälar och vassa blanka vapen som de hade med sig hem.

       

När på året reste man och hur länge var man iväg? Hur hittade man?
Männen begav sig iväg på våren och kunde vara iväg flera månader. Oftast kom de inte hem
förrän på hösten. Man lärde sig att hitta på havet med hjälp av solen och stjärnorna.

Vad bidrog vikingarnas resor till?
Vikingarnas resor ledde till att man lärde sig om hur andra människor bodde, hur de  levde och
vad de trodde på. Man lärde sig nya vägar, kartorna blev bättre och man fick nya kontakter.
Man lärde sig andra språk. De lärde sig att tillverka saker på andra sätt än de brukade göra.      

Vi diskuterar: Vad bidrog vikingarnas resor till?

Vad tror du vikingen hade för tankar innan han begav sig ut på
handelsresa eller vikingatåg? Vad tror du resten av familjen tänkte?